Om hållbar utveckling

"Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna"
~ FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-Moonh

Vad är hållbar utveckling?
Vad är viktigast att prioritera?


Begreppet hållbar utveckling introducerades 1981 av Lester Brown och fick sin internationella spridning 1987 då Världskommissionen för miljö och utveckling, även kallad Brundtlandkommissionen använde begreppet i rapporten ”Vår gemensamma framtid”.
Brundtlandkommissionen gjorde följande definition:
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.
I dagligt tal används ofta termen hållbarhet.

”Hållbar utveckling är en förändringsprocess som innebär att vi alltid måste anpassa oss efter det tillstånd som våra system befinner sig i, den befolkning vi ska försörja, samt den levnadsnivå som vi önskar ha.
Vi måste acceptera en ständig utveckling, men en utveckling som är hållbar” (Gröndahl F. 2010, s. 39).

Det är väl främst den övre bilden med cirklar som tydligast visar att det är kombinationen av de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomiska hållbarhet som beskriver hållbarhet och en hållbar utveckling.
Den nedre bilden med cylindrar staplade på varandra ger kanske snarare en bild över att någon dimension är viktigare och större än en annan dimension.

Viktiga områden inom hållbarhet

Vad som anses vara hållbart och vad som bör vara ett samhälles och ett företags ansvar har skiftat över tid och vissa kulturella skillnader kan också skönjas.
Det som ofta refereras till idag som globalt viktiga områden inom hållbarhet är de planetära gränserna och FN:s Globala hållbarhetsmål.

Referenser:
Gröndahl, F et al. 2010. Hållbar utveckling – en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare. Stockholm: Liber AB ISBN: 978-91-47-09348-9

Planetära gränser


Begreppet ”planetära gränser” beskrevs 2009 av Johan Rockström m fl och lyfter fram de miljöprocesser som styr jordens stabilitet och resiliens.
Dessa processer reglerar samspelet mellan mark, hav, atmosfär och biologisk mångfald som tillsammans ger förutsättningarna som alla våra samhällen är beroende av (Stockholms universitet, 2015).


De nio planetära gränserna är:
- Klimatförändring
- Förlust av biologisk mångfald
- Ozonskiktets uttunning i stratosfären
- Havsförsurning
- Biokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler)
- Förändrad markanvändning (t ex avskogning)
- Färskvattenanvändning
- Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer)
- Nya kemiska substanser

Under 2015 framkom att fyra av de nio planetära gränserna redan hade överskridits, nämligen klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning samt förändrade biokemiska flöden av kväve och fosfor (Steffen, 2015).

Will Steffen säger: ”Att överskrida gränserna ökar risken att mänskliga aktiviteter oavsiktligt kan tvinga in hela jordsystemet i ett för mänskligheten mycket mindre fördelaktigt tillstånd. Detta skulle vara ett bakslag för ansträngningarna att minska fattigdom och leda till minskat välbefinnande i många delar av välden, även i rika länder.” (Stockholms universitet, 2015)



Läs mer på https://www.su.se/forskning/forskningsnyheter/fyra-av-nio-planet%C3%A4ra-gr%C3%A4nser-%C3%B6verskrids-1.218028

Referenser:
Rockström, Johan et al. 2009. A safe operating space for humanity. Nature Vol 461 No.7263, pp 472-475

Steffen, Will, et al. 2015. Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet. Science Vol 347. DOI: 10.1126/science.1259855

FN:s globala mål


I september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030 - en universell agenda som innefattar de Globala målen för hållbar utveckling.

De 17 målen, se Figur 6, har 169 delmål och 230 indikatorer och inkluderar de tre dimensionerna för hållbar utveckling – ekonomisk, social och miljömässig (UNDP, 2018).

Världens ledare har genom de Globala målen bland annat förbundit sig till att uppnå fram till år 2030 att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i välden och att lösa klimatkrisen (UNDP, 2018). p>

Företag uppmuntras till att involvera de globala målen i sina strategier och att följa upp hur de påverkar och bidrar till att målen nås.

Läs mer om de globala målen på http://www.globalamalen.se/.

globala målen

Hur mäts hållbar utveckling?


Triple Bottom Line.

Det har sedan en tid tillbaka funnits en opinion för att ett företags ansvar sträcker sig längre än att endast drivas med vinst och i slutet av 90-talet lanserades begreppet ”Triple Bottom Line”, TBL (Elington, 1997), för att mäta en organisations prestationer (Hubbard, 2009, s. 179) inom hållbarhetsområdet.
TBL utgår från intressenterna, dels de intressenter som företaget har en direkt relation (direkta transaktioner) med som kunder, anställda och leverantörer, men även intressenter som det lokala samhället och miljön (Hubbard, 2009, s. 180).
Triple Bottom Line tar alltså hänsyn till och försöker mäta de tre dimensionerna som vanligtvis ingår i begreppet ”hållbarhet” – ekonomi, miljö och social hållbarhet. Miljödelen av Triple Bottom Line brukar mäta t ex mängden avfall och utsläpp till luften som ett företag producerar samt hantering av kemikalier.

Ett företags sociala hållbarhet brukar refererar till företagets och dess leverantörers påverkan på det lokala samhället som företaget verkar i (Hubbard, 2009, s. 180). p>

En del mätetal är relativt enkla att kvantifiera som t ex marknadsandelar, kundnöjdhet och medarbetarnöjdhet. Men andra mätetal inom social- och miljöpåverkan är desto svårare att få fram och kvantifiera och kan även vara unika för respektive företag, vilket gör det svårt att jämföra mellan företag (Hubbard, 2009, s. 180).

Referenser: Hubbad, Graham. 2009. Measuring Organizational Performance: Beyond the Triple Bottom Line. Business Strategy and the Environment 18: 177-191 (2009) (Publiserad online 19 december 2006 I Wiley InterScience (www.interscience.wiley.com)). doi: 10/1002/bse.564