Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar?

När pratade du om Keeling-kurvan senast?
augusti 30, 2019
 

Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar?

I går publicerades en intressant artikel på SVT nyheter (se länk till artikeln nedan) om hur vi redan på 70-talet/tidigt 80-tal visste om klimatförändringarna och att om vi fortsatte med våra utsläpp så skulle den globala medeltemperaturen höjas – allt enligt rådande klimatmodeller och –beräkningar.

I ett forskningsprojekt på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg med forskningsledaren Martin Hultman i spetsen utreds nu ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse”.

Martin Hultman menar att en bidragande orsak till att inget har gjorts – trots att vi hade kunskap redan på 80-talet – var att oljebolag började finansiera tankesmedjor för att sprida information som framställts bara för att så frö av osäkerhet kring klimatfrågan. Detta för att få allmänheten och politikerna att inte agera.

Det blir alltså allt mer tydligt att det räcker inte bara med kunskap. Kunskap i sig gör inte att vi kommer nå en förändring. Martin Hultman menar att till och med handlar tvärtemot den kunskap som finns och att man måste ”titta mer på de mekanismer som styr hur besluten tas”.

„Det blir alltså allt mer tydligt att det räcker inte bara med kunskap.”

 

Som förändringsledare är detta inget nytt fenomen. En bestående förändring nås inte enbart med kunskap utan det finns flera delsteg som behöver nås innan något händer och förändringen blir synlig.

.

Den modell som jag använder mig av är ADKAR-modellen där ADKAR står för de delsteg som personer, en organisation eller ett samhälle behöver gå igenom för att nå en bestående förändring.

Awareness: Det första som behövs för att påbörja en förändringsresa är en medveten om varför förändringen behövs. Vad händer om medeltemperaturen stiger? Vi måste få en känsla av att det är bråttom att genomföra förändringen nu.

Desire: Vi måste få folk att vilja förändra sig. Vad innebär förändringen för mig? Vad vinner jag på förändringen? Det är väldigt svårt att få till en förändring när jag inte ser att jag själv kan vinna något på förändringen eller åtminstone undvika att något blir sämre.

I en artikel i Aktuell Hållbarhet (se länk nedan) kan vi läsa om en global undersökning som gjorts om hur världens befolkning tror att klimatförändringarna kommer påverka dem.
Det är stor skillnad på hur öst och väst uppfattar klimatförändringarna. Människor i öst är generellt mer oroliga för och tror att klimatförändringarna kommer påverka deras liv. I Sverige är det endast 11 % som tror att deras liv kommer påverkas i sto utsträckning och ytterligare 38 % tror att klimatförändringen kommer ge en liten påverkan i deras liv.
I Finland och Sverige tror dessutom så många som 21 % - en femtedel av befolkningen – att de värsta effekterna av klimatförändringarna kan undgås genom att fortsätta på nuvarande inslagen väg.
Inte så bra underslag för en bestående förändring här ännu….

Knowledge: Kunskap – det är alltså först när vi är medvetna om att en förändring behövs och att vi verkligen vill förändra oss som vi kan ta till oss kunskap om hur förändringen ska gå till. Vi kan skrika oss hesa om fakta, grafer och figurer och lägga fram politiska förslag och presentera fantastiska projektförslag. Men vi får inte folk att följa om vi inte förstår och vill förändra oss.

Ability: Förmåga och förutsättningar. När vi väl är medvetna om att förändring behövs, vill förändra oss och vet hur vi ska göra det krävs att det finns förutsättningar. I detta steg är det t ex behov av lagar och regelverk men även idéer och innovationer kan hjälpa oss här. Eller så enkelt som att om vi ser att elbilar är bra så behövs ett utbyggt nät av laddstolpar. Om vi inte ska flyga, så behövs ett bra underhållet järnvägsnät. Om vi inte ska resa i jobbet så behövs uppdaterade resepolicies och en kultur som uppmuntrar videomöten och kanske till och med ett decentraliserat ledarskap.

Reinforcement: Förstärk de goda beteendena. Grön skatteväxling kan vara ett sätt att uppmuntra de beteendena som man vill ha i en förändring och för att permanenta dessa kan ekonomiska incitament vara en bra morot. Subventioner av t ex ”gröna” resor, gröna investeringar osv kan vara bra som styrmedel för att få en fortsatt beteendeförändring. Det ska vara enkelt att göra rätt. Nudging kan vara ett sätt att hjälpa människor att göra rätt val.

Det är oundvikligt att vi behöver en hållbar utveckling NU och att det är bråttom. Så strejka gärna, skapa medvetenhet om frågan. Men förvänta inte att något händer om vi inte även driver ett professionellt förändringsarbete i denna fråga på alla nivåer – på individnivå, företags- och organisationsnivå och på samhällsnivå.




Länk till SVT artikel: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/sa-skapades-braket-om-klimatfragan
Länk till artikel i Aktuell Hållbarhet: https://www.aktuellhallbarhet.se/svenskar-mindre-oroliga-for-hur-livet-kommer-paverkas-av-klimatforandringen/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *