IPCC-rapporten om Climate Change and Land
Varför pratar vi bara OM Greta?
juli 26, 2019
Vem ska ta ansvar för en hållbar utveckling?
augusti 22, 2019
IPCC-rapporten ”Climate Change and Land” slår fast att skogsbruk, jordbruk och livsmedelsproduktion står för 23 % av växthusgasutsläppen.
V årt sätt att bruka marken utsätter ekosystemet för påfrestningar som bidrar till klimatförändringarna. Och klimatförändringarna påverkar också förutsättningarna för att bruka jorden och således livsmedelsproduktionen. Men marken och naturliga landprocesser absorberar också koldioxid – så mycket som ca en tredjedel av koldioxidutsläppen från fossila bränslen och industrin.
Och det är här vi – både globalt och lokalt – har vår stora utmaning. Det handlar om att optimera vår användning av mark och resurser på ett hållbart sätt. Vi ska optimera utifrån att maximera skörd och livsmedelsproduktion, energi, biologisk mångfald och maximera koldioxidabsorbering. Vi behöver dessutom förhålla oss till pågående klimatförändringar som redan nu har gett oss nya förutsättningar.
Ytterligare en parameter i optimeringen är att det inte bara räcker att försöka maximera skörden med avseende på volym – vi behöver även titta på att maximera näringsinnehållet. En ökad koldioxidhalt kan förvisso ge högre skördar i volym, men kan ge mindre näringsinnehåll. T ex har undersökning visat att vete odlat i 546-586 ppm koldioxid innehöll 5-13 % mindre protein, zink och järn. (Idag har vi 415 ppm koldioxid i atmosfären.)
Så vad ska vi göra? IPCC ger råd om att minska matsvinnet, äta en diversifierad kost och mer vegetariskt, öka mångfalden av grödor för att vara mer motståndskraftig och minska sårbarheten i livsmedelskedjan vid t ex torka. De menar också att lösningarna måste vara lokalt anpassade eftersom vi har olika förutsättningar och olika utgångspunkt.
„svenskt lantbruk är ett av få lantbruk i OECD-länder som lyckats minska sin klimat- och miljöpåverkan utan att minska produktiviteten.”
Hur har debatten i de stora nyhetskanalerna i Sverige sett ut? Hur mottogs rapporten?
Jag hade förväntat mig att diskussionen skulle ta ordentlig fart nu – det är ju ingen hemlighet att det är bråttom att få till en hållbar utveckling – NU! Men istället rubriksätter SVT nyheten med ”Från flygskam till bondeskam”. En ganska provocerande rubriksättning för en hel yrkeskår som visst är med och bidrar till problemen, men som faktiskt också bidrar till lösningarna. Den typen av polariserande rapportering bidrar inte till en lösningsfokuserad diskussion utan uppmuntrar istället till ställningskrig.
Nästa rubriksättning som jag hittar i kvällspressen är att IPCC-rapporten menar att vi ska äta veganskt och genast blir det ett ställningskrig mellan köttproducenter och veganer som sedan fortplantar sig till flera ställningskrig mellan ekologiskt och konventionell livsmedelsproduktion. Och förvirringen blir total för en konsument – vad är ett bra val? Vilken märkning ska jag välja? Vad ska jag välja överhuvudtaget?.
Förra året släppte OECD en rapport – Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden – som menar att svenskt lantbruk är ett av få lantbruk i OECD-länder som lyckats minska sin klimat- och miljöpåverkan utan att minska produktiviteten. Rapporten menar att det finns mer att göra för att göra lantbruket än mer hållbart, men till trots kan svenskt lantbruk alltså vara stolta över den utveckling som vi har åstadkommit hittills och dela med sig av sin kunskap, innovationer, teknikutveckling och lantbruksmanagement.
Men svenskt lantbruk, livsmedelsproduktion (och även konsumenter) behöver kommer förbi ställningskrig om t ex ekologiskt och konventionellt och hitta gemensamma lösningar för att driva en hållbar utveckling. Ingen märkning eller enskild produktionsmetod löser samtliga utmaningar som vi står inför. Det behövs en ödmjukhet och lösningsfokus från alla parter för en hållbar utveckling. Olika jordar/områden har olika förutsättningar och därav olika lösningar och produktionsmetoder. Hur ökar vi en hållbar livsmedelsproduktion och energiproduktion och biologisk mångfald och maximerar koldioxidabsorbtion?
Till sist undrar jag var vissa svenska aktörer håller hus i debatten:
- Vart är t ex SLU i debatten? Vad anser SLU:s forskare att svenskt lantbruk ska göra för att bli än mer hållbart? Vad är nästa reform och/eller teknikutveckling? Hur implementerar vi detta? Andra svenska universitet presenterar forskning inom området, men Sveriges Lantbruksuniversitet borde rimligen också ha förslag?
- Vad anser LRF är ett hållbart lantbruk och skogsbruk? LRF företräder och representerar svenska skogs- och lantbrukare. Jag är övertygad om att de ser samma utmaningar som pekats ut och inte menar att vi har gjort allt vi kan ännu. Hur anser de att svenskt lantbruk ska utvecklas framöver? Vad måste svenskt lantbruk göra för att bli fossilfritt, öka biologisk mångfald, minska koldioxidhalten i atmosfären och öka produktiviteten?
- Företag i livsmedelskedjan – vilka krav ställer de på livsmedelsproduktionen och jordbruket? Det är dags att driva opinion och agera för en hållbar utveckling inom livsmedelproduktionen. Ett sätt kunde ju vara att vara med och utveckla och definiera vad ett hållbart lantbruk är och sedan agera och driva för detta. Att hänvisa till att kundernas och konsumenternas efterfråga styr är att göra det lite för enkelt för sig – en konsument kan inte i butikshyllan göra medvetna val utifrån olika märkningar vad som är ett hållbart lantbruk och en hållbar livsmedelsproduktion. Vad sägs om att faktiskt bara erbjuda hållbara produkter och tjänster? Ställa krav på sina leverantörer? Och ta ställning för en hållbar utveckling NU!
Läs mer:
IPCC-rapport Climate Change and Land
OECD-rapport Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden
