Läser du en hållbarhetsredovisning?

En ny blogg om hållbar utveckling
juli 7, 2019
 

Har du läst någon hållbarhetsredovisning? Vilka nyckeltal tycker du är viktigast? När är det bra?

F ör någon dag sen damp en rapport ner från CtrlPrint som har gjort en undersökning bland de företag som omfattades av den nya årsredovisningslagen – att från och med 2016 var fler företag tvungna att ta fram en hållbarhetsredovisning. 156 personer har svarat på undersökning om hur en hållbarhetsredovisning blir till.
Av dessa 156 representanter för olika företag i Sverige är det 93% som menar att hållbarhetsredovisningen stärker företagets konkurrenskraft och 73% upplever en ökande efterfrågan på hållbarhetsinformation från sina intressenter.

Bland de som jobbar med hållbarhetsredovisningar är inte det inte ovanligt att med ett litet snett leende få höra att det ”bara” är medarbetare och studenter (som en del av sina kurser) som läser hållbarhetsredovisningarna. Men jag tolkar svaren i undersökningen och även ett ökat samhällsintresse som att det faktiskt är fler och fler som intresserar sig för företags och organisationers hållbarhetsredovisningar. Och det här är bra! Fler borde ta reda på mer om de företag och organisationer som man har en relation till – allt från arbetsgivare, till banker/investeringar till vad och vart man handlar sin mat.
Var och en behöver bli lite bättre på att syna hållbarhetsinformation – är en produkt/företag/organisation så bra som de säger att de är?

Några enkla tips för att granska en hållbarhetsredovisning kan vara:
- Finns det konkreta mål? Verkar de i så fall vara rätt mål? (Exempelvis: Det är viktigt med pappersåtervinning, men oftast finns det andra områden som borde målsättas och lyftas fram som viktigare att jobba med än att ett företag skriver ut på båda sidor av ett papper…)
- Finns det en uppföljning av målen? Hur går det för organisationen? Verkar organisationen ha en strategi och plan för hur de ska uppnå sina mål?
- Kolla efter nyckeltal, siffror och absoluta tal. Det är inspirerande med goda exempel, men de bör i så fall alltid klä siffrorna, inte dölja avsaknaden av siffror!

„Exempelvis skulle en organisations vinst kunna sättas i relation till dess CO2-utsläpp – detta nya nyckeltal (vinst/CO2-utsläpp) är enklare att jämföra företag emellan. Ju högre ratio desto bättre..”

 

Det svåra kan vara att veta om ett nyckeltal är bra eller inte. Relativa tal, dvs om en organisation har ökat eller minskat t ex CO2-utsläpp kan visa på en bra ambition. Men det är de absoluta talen, dvs hur det ser ut just nu (ton CO2-utsläpp i år, antal kvinnor och män som är anställda osv), som säger något om hur organisationen presterar idag inom hållbarhet.

Riktigt intressant är det när organisationer även visar påverkan av de produkter som de erbjuder till marknaden. Då kan du som konsument både se om organisationen är tillräckligt hållbar för att du skulle vilja handla, investera, ta anställning där. Och du kan dessutom se om produkten i sig är tillräckligt hållbar. När intressenter gör hållbara val med plånboken kommer det påverka organisationer att gå mot en hållbar utveckling.

Universitetslektorn och docent Raine Isaksson vid Uppsala universitet har tillsammans med kollegor föreslagit att organisationer borde sätta nyckeltal i förhållande till varandra för att lyfta kundvärde och jämföra det med vad det kostar i form av ”planet harm” och ”people harm”.

Exempelvis skulle en organisations vinst kunna sättas i relation till dess CO2-utsläpp – detta nya nyckeltal (vinst/CO2-utsläpp) är enklare att jämföra företag emellan. Ju högre ratio desto bättre. Och man skulle tom kunna driva det så långt som att säga att organisationer med ett mycket lågt ratio borde totalt se över sin affärsmodell.

Att i större utsträckning fundera över hur en själv, företag och organisationer bidrar positivt samt bidrar till en negativ påverkan för människor och natur borde vara en självklarhet. Men risken är att fastna i gamla hjulspår – då kan nya mätetal bidra till ett nytänkande. Som bekant brukar det som mäts bli gjorts.